min mamma säger "ha inte så brottom, jag kan hjälpa dig med den där sista finishen om du vill?" jag vill inte. inte ens på gymnasiet ville jag ha hennes hjälp. jag vill göra det själv så att det är helt och hållet mitt. sen har jag inte det bästa tålamodet i världen så jag fuskar gärna. men idag hittade jag ett intressant linne på tvätten. det hade massvis med påsydda pärlor på sig och var inte fodrat, vilket för mig är ganska likt med rosklänningen rebecca hade på sig på elle-galan för ett tag sedan som nu också ligger för försäljning på hennes blogg. alla rosorna är påsydda för hand (alla rosorna är ocskå handsydda) och jag hade riktiga problem när jag sydde på dom eftersom jag hatar att det blir stygn på insidan av klänningen. som jag sa till mina gymnasielärare: jag vill lära mig sy så som det ser ut när du köper plaggen i en affän, alltså fabikats sytt. de gav mig "jättebra" tips. verkligen. tack för det. MEN åter till linnet jag hittade idag på tvätten med alla pärlorna på. utsidan var ju jättefin och så men fan för insidan alltså. det såg ut som när en 3 åring ska ha försökt göra ett spindelnät, fast värre. där rök min ångest över hur mina kläder är gjorda. jag är för petnoga och det är därför jag inte skall sy senare när jag lyckats. så.
mycket skrivande idag. behövde få ut mig en del, jag har inte pratat med någon idag, jag har pressat och blåst 152 skjortor. (det är maskinen som räknar varje skjorta, inte jag)
jo men ja, det jag skulle komma till var ju den här klänningen som jag sydde i paris. jag hade ingen overlock med mig dit ner som ni kanske förstår (overlock är lika med en maskin som syr sidsömmarna på t-shits etc.) och jag vill verkligen att insidan skulle vara fin så jag köpta siden band som jag vek runt varenda söm och sydde fast i klänningen. mycket extra jobb helt klart och när den var färdig var jag ändå inte nöjd. och jag hade sån ångest över att skicka iväg den. jag ville helst bara slänga skiten. så här känner jag med alla plagg jag gör. ni skulle sett mig dagen då jag skulle visa min första kollektion inför skolan. fy fan säger jag bara. vilket vrak.
men det är kanske så man ska vara, aldrig vara nöjd, då kanske man bara blir bättre?
reb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar