jag kom på mig själv, efter att ha tittat på första avsnittet av glamourama, att jag satt och var skit sur. och min största fråga var "hur fan har de, som är i samma ålder som mig, hunnit bli alla de yrken som jag vill syssla med? hur?" och efter det kom en och annan svordoms ramsa som jag inte tänker upprepa. men det jag reagerade mest på i detta första av snitt av glam var att blondinbella har kommit ut med en kollektion. (min dröm) och där brast det, jag var helt grön av avund. av ren avundsjuka klickade jag in på hennes blogg, vidare in på själva inlägget om kläderna, och sedan tilbaka till bloggen och på något vänster kom jag mig över ett inlägg som handlade om just min avundsjuka. avunsjuka människor som bara klankar ner på dessa som har lyckats. och där svalnade allt. det stod nämligen någonting i stil med att hur dom hade lyckats var ju såklart att de hade jobbat för det. och detta "om du går in och läser på någons blogg, om de nu är chef för en stor klubb, stylist, fotograf eller designer så ska du inte tänka ... bla bla bla kommer inte ihåg ... utan du ska tänka att - kan dom så kan du!"
där blev jag mitt vanliga jag och tänkte, ja fan, det är så man lyckas. jobba för det rebecka, sitt inte bara och läs och bli avunsjuk. jobba. många utav de där tjejerna verkar ha det så himla kul och lyxigt osv osv. men jag är ganska säker på att de har fått svettats en del för det också.
så summa kadimumma är att i morgon ska jag sy klart ett plagg, gå och beställa fjädrar, köpa tyg till tre nya plagg som jag sedan skall sy klart på onsdag. sen är min och rebecca simonsson kollektion klar och då ska det hända grejer. nu tänker jag inte vänta mer! SÅ.
nu hoppas jag bara att jag kan hålla det där sista. jag har en tendens att bli lat eller bara väldigt trött eftersom jag jobbar varje dag från 10-18 på ett tvätteri där kunderna kan vara extremt sura och energitagande.
reb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar