colocation no 1

Sofia Cronelin.

fjäderfin

oiseau, volant haut, prends-moi avec toi

nu är det fjädrar som gäller, tydligen, hela paris är fullt av fjädrar. och om man är riktigt uppmärksam så har faktiskt antalet duvor förminskar drastiskt :D haha, skämt och sido. men iallafall, fjädrar - fåglar är min största inspiration just nu. FAST jag hade det på känn redan innan jag åkte hit. och min kompanjon/vandrande reklampelare vet om det - vet om vad jag har tänkt skapa åt henne. nu längtar jag till att se allt klart och snyggt ihopkomponerat med hennes accessoarer och klarblonda hår. GORDIUS! AWESOME! så reb avec inspiration de paris.

sy till edith

en kväll i paris...

sitter i fönstret med en bok i min hand och ett glas vin i andra. (utblandat med lite sprite såklart, jag har inte hunnit lära mig att dricka vin helt clear än) :D och sofia sitter på andra sidan av det lilla vardagsrummet fullt igång med att sy. eller lära sig sy kanske. hon är jätteduktig och det är så kul att det inte bara är jag som använder maskinen jag släpat med mig. tidigare under dagen var det tvärtom, jag var fast vid maskinen och sofia med boken. det är pretty much vår vardag. förutom när jag är iskoaln och på helgerna när vi nu umgås med nya vänner. eller när vi bara är lediga och strosar omkring i montmarte... eller när man helt random blir stoppad på gatan då några fransyskor tror att man är paris hiltons syster. okej det kan ha varit ett skämt för hur lik är jag nicky på en skala? eller när man går i affärer det expiditerna inte tror att man förstår fanska. jag gör inte det än, men sofia :) ce que de jolies filles :) vilket nu betyder med min taskiga franska översättning: "vilka söta flickor". jag blev så glad över de orden när sofia, så fort vi kom ut ur butiken skvallrade, att jag var helt till mig resten av dagen. de hade ju kunnat komplimera oss på ett mer grabbigt och ohyffsat sätt menar jag. jag blev glad, jag är glad. så paris. och här är en liten skoluppgift vi hade idag. en dikt på tre meningar om edith piaf.

la robe est noir

la bouche est rouge

la voix d'une femme un piaf

okej jag är skitnöjd med mina tre poetiska meningar, ni får tycka vad ni vill.

PAR(AD)IS

nu har jag flygit ut, kommit hem och här är jag. i mitt egna lilla paradis. jag har inte hunnit sakna min familj än då de skickar sms och ringer om varandra stup i kvarten :)
vilket är bra och som jag uppskattar eftersom jag tycker ganska väl om familjen! en vecka har sprungit iväg. under denna vecka av ledighet har jag hunnit göra en massor av saker; så som att upptäcka att jag faktiskt kan (och tycker om när jag inte har annat för mig) att läsa! tre böcker har jag hunnit läsa ut - 400 sidor var och en var på engelska/franska tillochmed. stolt som en tupp! men herre gud, tänker väl du, tre böcker på bara några dagrar då måste hon ha läst dynget runt. men icke. jag har hunnit kolla runt istan - vilket har kostat mig skjortan eftersom dom där metro biljetterna rinner som olivolja genom händerna... mina stadsbesök har mestadels hållt rum i montmartre där de fantastiska tygmarknaderna (eller rättare sagt 1000tals små varuhus då en affär är på fem våningar) där jag köpt diverse tyg. tyget och alla detaljerna har jhag sedan hunnit sy massor av: en body, en klänning, en kjol och nu håller jag även på med den andra bodyn. alltsammans skall skickas till min nya vän/kollega Rebecca. tjusigt namn hörru. mycket tig har också gott åt matlagning (ännu en nyupptäckt konst jag inte riktigt trodde fanns inom mig) och EN HEL DEL av min tid har gott åt att ligga framför tvn med datorn, tillsammans med det fabulösa redigeringsprogrammet jag införskaffat, på magen. därav alla bilder nedan :) och idag började min kurs i franska... lärarinnan är hystriskt rolig och pratar helst så lite engelska som möjligt. vilket båda har sina för- och nackdelar. man förstår inte så mycket men så väluppfostrad man är sigen man bara "oui" och nickar på huvudet när hon sagt något som jag tolkat som "föstår du?" nej riktigt så farligt är det inte. hon är jättebra och jag förstår faktiskt en hel del. jag är inte sämst i klassen helt enkelt ;) och jag tror bestämt att det ska kunna bli en liten fransyska av mig en vacker dag.
så arrevoar och så ses vi nästa helg!

"och så ses vi nästa helg..."

jag är så dålig på att säga hejdå till folk. därför har jag kommit på det bästa sättet att säga det på. liksom ett snabbt hejdå och tillägg: "så ses vi ju nästa helg!" alla blir så förvånade och samtidigt blir de förrvirrade att de inte märker att jag snabbt försvinner. (okej, jag kanske kommer hem om tre månader men det är fortfarande inte säkert, vi får se helt enkelt!)

och nu har både jag coh maja haft våra avskedskalas och OM dom blev lyckade! woohooo hooo!

just därför har det blivit så jobbigt för jag har haft de roligaste två veckorna på hela det här året :D typiskt va. att det man i vanliga fall tycker är lite halv päst förvandlas till att bli helt klart det bästa som finns! såkänner jag att hemma är just nu - summa kadimumma: borta bra men hemma bäst? VI FÅR VÄL SE... som sagt :)